En analys av svensk politiks utmaningar idag samt historisk tillbakablick till 2002

Internationell politik är svår att rå över för oss svenskar men hur hamnade vi där vi är nu i Sverige? Vi har haft vågor av främlingsfientlighet förr, men dagens situation är mycket oroande. S gjorde på sin tid en punktmarkering för att motarbeta rasismen genom en informationskampanj om förintelsen som kombinerades med klassisk grå S-politik. Jag tror att det var ganska smart och något liknande hade behövts igen. Det behövs något alla går igång på. Förintelsen gick att koppla till en situation där vanligt folk är naiva inför högerextremism. Slavhandeln kanske också funkar, men den funkar bättre i USA. 

MP är ju nere pga mediamobbning. Om de fått prata om det alla associerar dem med (och då menar jag inte snygghet utan klimatfrågan) så hade ju MP lyft igen. Men MP kan klara det ändå. Det blir som med C som är uppe på höga nivåer nu. Det är fortfarande så att MP nu till skillnad från tidigare är ett regeringsfäigt parti. Sålänge riksdagsplatsen säkras så har partiet vunnit. Det kommer finnas många lärdomar till nästa gång. 

Jag har också en teori om att V landade på en nivå kring 5-7,5% pga Göteborgskravallerna 2001. Innan dess var det uppe på 12%. V:s aktivister var inte våldsamma men polisens krigstaktik mot de autonoma som styrdes in på avenyn och fick vandalisera där färgade av sig. Många vanliga människor blev riktigt förbannade. Nu är de fortfarande på lite lägre siffror än under Schyman, men även hon landade runt 8% 2002. Detta var innan slarvet med skatten, då hon fick avgå. Vänsterrösterna gick istället över till Göran Persson och S. Detta trots att moderaterna gjorde bort sig totalt 2002. Väljarna verkade mena att V varit naiva inför våldsamma aktivister. 

På samma sätt menar väljarna att MP är naiva inför jihadister idag och M är inte bara naiva inför högerextremister. De springer deras ärenden och förlorar (faktiskt) i opinionen pga det. Att det är C och inte L som väljarna som inte gillar SD går till har nog med miljöprofil, liberal migrationspolitik och ledarskap att göra. Borgarna behöver en statsministerkandidat och Anna Kinberg Batra gör bort sig.  Annie Lööf är inte nödvändigtvis en bättre ledare än Jan Björklund, men jag tror att han ses som en lame duck, dvs väljarna förväntar sig att L byter partiledare snart. Ett ledarbyte innan valet kan lyfta L. 

Om vi tar S idag så fick de 10 svärd huggna i sig kring 2010, vi har bland annat de privata opinionsinstituten (vi ser idag liknande tendenser där mätningar med mindre seriösa metoder än de stora instituten hypas t.ex den senaste där mp är på 2,5-3% för att parti där 1% spelar roll är det viktigt för det finns väljare som bara vill rösta på "en vinnare") samt primesossarna som infiltrerade Arena Idé med arvode från svenskt näringsliv och gjorde arbetarrörelsen ideologiskt förvirrade. Det som blev kvar i S 2010 var maktkulturen (som givetvis förstorades i media).  

Var står vi då nu, jo S börjar stabiliseras internt. Arena Idé är återuppbyggt och regeringsfäigheten är tillbaks. S ökade under attentatet på drottninggatan då de också hade kongress.  Det är den gamla vanliga effekten att regeringspartiet ökar i kris, men bara om de kan hantera den. MP:s hype från 2010 är över (trots att klimatfrågan är viktigare än någonsin, det handlar också om "adaptation" men MP fick inte prata om klimatfrågan i senaste valdebatten)  och Sjöstedt är större än sitt parti. V:s stöd ökar nog om de "dumpas" från regeringssamarbete men de lär prioritera att få igenom några stora frågor. Under tiden har vi dock fått en blåbrun sörja som underbyggs av den ökade ojämlikhet som åren av alliansstyre gett. 

Den franska stjärnekonomen Thomas Pikettys analys stödjer att det är detta som gör att vi får förhållanden som mer och mer liknar 30-talet. 1914 var ojämlikheten i förmögenhet lika stor som nu och då var nationalismens också stark. Sedan räcker det med en liten gnista. Resultatet av det blev det första världskriget. Det finns dock också saker som annorlunda idag men för att möte detta behövs en kraftsamling.