Finns det något mer bakåtsträvande än kärnkraft
Att kärnkraftslobbyn är på frammarsch råder det inget tvivel om. Så fort någon vågar kritisera kärnkraften så kommer ett antal påhopp från diverse representanter för organisationer med snitsiga namn som exempelvis miljövänner för kärnkraft. Många reaktorfysiker vill gärna kommentera hur säker kärnkraften är idag och skumt vore det ju annars för om vi inte satsar på kärnkraft så kommer ju många reaktorfysiker snart vara utan jobb. Dock är det inte främst risken för en olycka som talar emot kärnkraften utan snarare det faktum att det finns få argument för kärnkraft ur både miljö och kostnadssynpunkt. Nyproducerad vindkraft är billigare än nyproducerad kärnkraft.
Frågan är också varför vi vill satsa på en föråldrad energikälla som förutom att den är baserad på uranbrytning (uran är för övrigt en ändlig resurs som i sinom tid precis som oljan kommer att ta slut) lämnar ett avfall som måste förvaras under generationer. Något som kostar enormt mycket pengar. Då är det bättre att gå direkt på framtidens energikällor.
Ska kärnkraftverk byggas så bör de för övrigt finansiera sina egna kostnader. Dvs uppbyggnad av verket, åtgärder för miljöproblemen vid uranbrytningen, försäkringskostnaderna och förvaringen av avfallet. Varför ska vi skattebetalare subventionera detta för att sedan luras att tro att elen är billig?
Om någon någonsin trodde att det fanns gröna alternativ bland de borgerliga partierna så bevisar Centerns och Kristdemokraternas senaste utspel motsatsen. Den moderatedda regeringen har ägnat de första regeringsåren åt att driva tillbaka utvecklingen i trygghetssystemen till något som liknar tidigt nittonhundratal. Denna tidsmaskinspolitik har också ibland manifesterats rent bildligt. Nu verkar alltså de borgerliga partierna vilja enas om att driva energipolitiken tillbaka till någon gång på sextiotalet. Det var bättre förr blir devisen som går igen.
Fler: Christian Valtersson, Linn Olausson
PS: Vi får se om min teori att jag kommer att få tjugo kommentarer från diverse kärnkraftsföresrpåkare här, stämmer. Vad gör en inte för lite uppmärksamhet?
Frågan är också varför vi vill satsa på en föråldrad energikälla som förutom att den är baserad på uranbrytning (uran är för övrigt en ändlig resurs som i sinom tid precis som oljan kommer att ta slut) lämnar ett avfall som måste förvaras under generationer. Något som kostar enormt mycket pengar. Då är det bättre att gå direkt på framtidens energikällor.
Ska kärnkraftverk byggas så bör de för övrigt finansiera sina egna kostnader. Dvs uppbyggnad av verket, åtgärder för miljöproblemen vid uranbrytningen, försäkringskostnaderna och förvaringen av avfallet. Varför ska vi skattebetalare subventionera detta för att sedan luras att tro att elen är billig?
Om någon någonsin trodde att det fanns gröna alternativ bland de borgerliga partierna så bevisar Centerns och Kristdemokraternas senaste utspel motsatsen. Den moderatedda regeringen har ägnat de första regeringsåren åt att driva tillbaka utvecklingen i trygghetssystemen till något som liknar tidigt nittonhundratal. Denna tidsmaskinspolitik har också ibland manifesterats rent bildligt. Nu verkar alltså de borgerliga partierna vilja enas om att driva energipolitiken tillbaka till någon gång på sextiotalet. Det var bättre förr blir devisen som går igen.
Fler: Christian Valtersson, Linn Olausson
PS: Vi får se om min teori att jag kommer att få tjugo kommentarer från diverse kärnkraftsföresrpåkare här, stämmer. Vad gör en inte för lite uppmärksamhet?
Kommentarer
Du menar alltså att det är roligare då ingen ifrågasätter dina åsikter och den grund du baserar dom på :) Blir ju alltid så besvärligt när någon vill föra in fakta i diskussionen...
Om någon som forskar om vindkraft förespråkar vindkraft. är det då enbart för att han är rädd om sitt jobb eller kan det kanske vara så att han valde att jobba med vindkraft eftersom han inser fördelarna?
Det är busenkelt att visa att uran är en i praktiken oändligt hållbar energikälla, att avfallsförvaring är en trivial del av elproduktionskostanden och att kärnkraft inte är subventionerad. Men jag misstänker att du inte är det minsta intresserad av att se något av det bevisat? Lättare att anamma miljörörelsedogman att kärnkraft är dåligt därför att det är dåligt...
Snabba frågor:
1) Vad skulle miljöpåverkan vara vid en modern urangruva körd under svenska förhållanden jämfört mot motsvarande järn- eller koppar-gruva?
2) Vem stod för finansieringen av våra nuvarande kärnkraftverk?
3) Vem står för finansieringen av kärnavfallsforskning och dito förvaring?
4) Hur länge räcker jordens urantillgångar?
5) Rangordna dessa enerikällor i tidsordning då de först började användas av människan:
A) Biobränslen
B) Kärnkraft
C) Vindkraft
D) Solkraft
E) Vattenkraft
Återkommer för fortsatt dialog när du besvarat dessa saker då de är grunden för vårt fortsatta samtal. :)
1) Vad skulle miljöpåverkan vara vid en modern urangruva körd under svenska förhållanden jämfört mot motsvarande järn- eller koppar-gruva?
Nu finns det ingen modern svensk urangruva. Så vad det skulle innebära finns endast i teoretiska modeller. Om vi exemempelvis relaterar till Göran Hägglunds utspel så säger det ju ingenting om att öppna en modern svensk urangruva. Jag håller dock med om att svenskar som ska ha överflöd på kärnkraftsel trots att vi idag exporterar el bör förstöra miljön i sverige snarare än i något annat land som uranbrytningen gör idag.
2) Vem stod för finansieringen av våra nuvarande kärnkraftverk?
Jag erkänner att jag dålig koll här men jag gissar på de privata företag som drivit dem samt vattenfall som är statligt. Det intressanta är ju kanske dock inte vem som betalade de gamla verken utan hur kostnader för eventuella nya ska distribueras. att prata omde gamla verken känns lite 80-tal tycker jag. Håller du med om att de bör täcka sina egna kostnader i alla aspekter. Du får ursäkta min fördomsfullhet om jag utpekar dig som marknadsliberal.
3) Vem står för finansieringen av kärnavfallsforskning och dito förvaring?
Svenskt kärnbränslehantering är ju gemensamt ägt av de svenska kraftföretagen som har kärnkraftverk. Kostnaderna tas ur kärnavfallsfonden som byggs upp med en skatt på kärnkraftselen. Bristen ligger dock i att pengarna endast räcker fram tills avfallet stoppats ner i marken Om slutförvaret behöver underhållas efter det (typ under några av de tusentals år avfallet ska förvaras) så är det ju inte säkert att företaget ens finns kvar. Och här kommer följdfrågan. Vem betalar då?
4) Hur länge räcker jordens urantillgångar?
80 år enligt IAEA
Källa: http://www.iaea.org/OurWork/ST/N/Pess/cop1/Presentation%20Per%20Jander%2003aUranium_COP12_061106.pdf.
Vissa andra källor brukar säga 40. De brukar då mena de mer lättillgängliga källorna. Ska vi gräva fram de andra så ökar ju både kostnaderna och miljöpåverkan.
5) Rangordna dessa enerikällor i tidsordning då de först började användas av människan:
A) Biobränslen
B) Kärnkraft
C) Vindkraft
D) Solkraft
E) Vattenkraft
Jag är väl medveten om att biobränslen antagligen var först, typ elden å så (eller möjligtvis solkraft). Att ha en modern energipolitk handlar dock ej om att använda det energislag som folk kom på sist, utan att ha en politik anpassad efter framtidens utmaningar. Sen vad som är lösningen på framtidens utmaningar är ju mycket en ideologisk fråga. Det går att möta framtiden med förenyelsebart ,effektivisieringar och livsstilsförändringar. Eller genom att ropa på billig el, som inte alltid behöver vara så billig och dessutom blir centraliserad till ett fåtal noder. Ett samhälle som är beroende av reaktorer vid 4 kärnkraftverk är mer sårbart och kan lättare slås ut än ett som bygger på mer småskalig produktion.
Det blir en väldigt enkel teoretisk modell därför att det var en kuggfråga: svensk miljölagstifning reglerar hur en gruva får påverka miljö och natur. Kort och gott: när du är klar skall allt vara återställt.
Uppföljningsfråga 1: finns det något med uranbrytning som gör detta krav mer omöjligt än någon annan typ av gruvdrift vi tillåter i Sverige.
Uppföljningsfråga 2: hur ser miljölagstiftningen ut i Canada och Australien (de två i särklass mest uranexporterande länderna i värden) på den här punkten, och har gruvbolagen några svårigheter att leva upp till dessa krav?
2) Vem stod för finansieringen av våra nuvarande kärnkraftverk?
Jag erkänner att jag dålig koll här här men jag gissar på de privata företag som drivit dem samt vattenfall som är statligt.
Men då så! Ser du då några direkta problem med detta eller var det bara en observation? om inte... varför drar du ens upp det när vi i det här läget talar om kraftformens vara eller icke vara, inte hur den skall finansieras?
Svenskt kärnbränslehantering är ju gemensamt ägt av de svenska kraftföretagen som har kärnkraftverk.
Helt rätt. Avfallsavgiften understiger idag 1 öre per kWh, på ett elpris som ligger på omkring 100 öre per kWh.
Om slutförvaret behöver underhållas efter det (typ under några av de tusentals år avfallet ska förvaras) så är det ju inte säkert att företaget ens finns kvar. Och här kommer följdfrågan. Vem betalar då?
Du tyckte inte det där argumentet var lite väl långsökt? :9
För det första skall slutförvaret inte underhållas. Det skall specifikt byggas för att vara helt undehållsfritt. När det är fullt skall det förseglas och sedan skall vi inte vara där och rota längre.
Vidare om vi talar perspektivet tusentals år. Vi vet inte ens om vi använder pengar om 100 år från och med nu! Håller du då inte med om att frågan är lite väl genomskinlig i sitt syfte? :)
80 år enligt IAEA
Trasig länk, försök gärna igen. Vad än det var vill jag läsa det.
Att ha en modern energipolitk handlar dock ej om att använda det energislag som folk kom på sist...
Vilket är precis vad jag också tycker, vilket gör att jag ställer mig frågande till varför du uttrycker dig i formuleringar i stilen "Frågan är också varför vi vill satsa på en föråldrad energikälla". Lite kryddande men substanslös retorik kanske? Vi släpper det och ser till sakargumenten...
Sen vad som är lösningen på framtidens utmaningar är ju mycket en ideologisk fråga.
Är det?! Sedan när? Och varför?
Det går att möta framtiden med förenyelsebart ,effektivisieringar och livsstilsförändringar.
Javisst gör det det... allt vi behöver göra är att sluta använda energi. Tänker du göra det? Tänker resten av Sverie göra det? Tänker 1 miljard indier och 1 miljard kineser, som står inför löftet och möjlgheten om en kraftigt höjd levnadsstandard att göra det?
Kort och gott: vilka garantier kan du ge mig att detta ditt förslag om att förnybart, energieffektiviseringar och att helt enkelt bara sluta använda energi kommer att funka?
Eller genom att ropa på billig el, som inte alltid behöver vara så billig och dessutom blir centraliserad till ett fåtal noder. Ett samhälle som är beroende av reaktorer vid 4 kärnkraftverk är mer sårbart och kan lättare slås ut än ett som bygger på mer småskalig produktion.
Fel... småskalig produktion gör oss mycket mer sårbara. För varje ny kraftkälla du försöker ansluta till nätet ökar du svårigheten att reglera nätet. Och när du dessutom har att göra med lynniga kraftkällor som vind, då måste nätet jobba på ett sätt för vilket det inte är byggt. Vi har redan har kontinentomfattande strömavbrott för detta.
Intressant diskussion... forsätt gärna. :)
******
Den vanliga referensen för urantillgånga är IAEA och NEA's "red book" som är en sammanfattning av de genom prospektering kända urantillgångarna. Enligt de siffrorna räcker uran mycket riktigt bara i 50-100 år. Men red book siffrorna baseras enbart på prospektering och då enbart det uran som kan utvinnas till ett pris lägre än 130 dollar per kg. För att demonstrera hur meningslöst detta är för långtida progonser så tar jag en annan metall som exempel. För 30 år sen hade man bara kända ekonomiskt brytbara koppartillgångar för ytterligare 30 år med den tidens konsumtionstakt. Idag förbrukar vi tre gånger mer koppar och har ändå kända tillgångar för 30 år frammåt. Hur går det ihop? Jo man hittar naturligtvis mer metall hela tiden! En siffra baserat enbart på prospektering säger alltså ingenting om långtida hållbarhet. Då måste man istället gå till geologiska uppskattningar av metallens fördelning i jordskorpan.
På 80 talet tog två geologer och började undersöka hur uran är fördelat. De kollade uranhalterna i tusentals efter tusentals oljeborrhål och lyckades på det sätter få en uppskattning av uranhalter i alla tänkbara geologiska formationer och halter. Sen kollade de halter mot hur ofta uran av den halten förekommer och sammanfattade resultat för hur mycket uran man kan tänkas hitta på vår jord. Resultate av deras studie är sammanfattat i tabellen i slutet på blogginlägget( http://gronarealisten.blogg.se/2008/august/vars-gar-gransen-for-energimassigtekonomiskt.html ) jag länkade till senast.
Då vet vi hur mycket uran som finns och i vilka halter det finns. Nästa relevanta fråga är hur låga halter som är brytbara innan det går åt mer energi att utvinna uranet än man får ut genom att nyttja uranet i en reaktor. Vissa påstår att detta är en begränsande faktor. I blogginlägget jag länkade till så uppskattar jag energiåtgången med grundantagandet att om halten halveras, då fördubblas energibehovet eftersom dubblet så mycket malm ska brytas, krossas, behandlas etc. Sen jämnför ja det med energin som finns i uranet och höftar till med hur mycket det borde kosta att utvinna det.
Slutsatsen blir att med dagens reaktorer kan vi gå ner till halter som är ungefär en tiondel av de som bryts idag och då räcker uranet för att förse hela världen med all sin energi i ungefär 1000 år. Går vi över till modernare reaktorteknik där man kan utvinna hundra gånger mer energi ur uranet jämnfört med idag så blir uranhalterna i vanlig granit brytbara energimässigt och ekonomiskt. Då är uran för alla praktiska syften en oändlig energikälla för vi får aldrig slut på granit. Man kan även påpeka att även om man begränsar sig till red books siffor över höghaltigt och billigt uran så räcker det ändå i 10 000 år med de reaktortyperna.
Det finns givetvis fler studier än den av de två geologerna och rigorösare analyser än den jag gjorde. Men de kommer alla fram till ungefär samma slutsats, att långsiktigt är urantillgångar inget som helst problem. Iallafall inte om man byter reaktorteknik vilket jag förespråkar i vilket fall.
*****
Som extra krydda så se dessa tre artiklar.
Deffeyes & MacGregor, "World Uranium resources" Scientific American, Vol 242, No 1, January 1980, 66-76
Schneider & Sailor, "Long-Term Uranium Supply Estimates", Nuclear Technology, Volume 162, No 3, June 2008, 379-387
J. Stephen Herring, "Uranium and Thorium Resource Assessment", Encyclopedia of Energy, 2004, Pages 279-298
"Frågan är också varför vi vill satsa på en föråldrad energikälla"
Vad nu då! Hur ska du ha det?? Vindkraft är en mycket gammal (föråldrad) energikälla. Ska vi inte satsa på den??