Om S främlingsfientliga bildspråk, samt bra och mindre bra kommunikationshantverk.

I valrörelsen 2010 gick jag igång på den rödgröna filmsnutten med tåget som åkte fram. Det åkte mot en ljus framtid. Samtidigt fanns det ett annat tåg. Ett "allianståg" som åkte rakt in i en mörk tunnel. Jag gillade videon för att jag kunde identifiera mig med budskapet. Ett tåg var på väg någonstans och samhället stod inför ett vägval. Det fanns dock vissa stora misstag med den kampanjen.  

Den rödgröna videon kan ses här: 

När jag stod och delade ut valsedlar i Malmö på valdagen så var det en vänsterpartist som kritiserade videon. Den hade inga människor. Inga ansikten. Han arbetade med reklam och menade att alla framgångsrik kommunikation innehåller människor som vi kan identifiera oss med.  Det betyder ju dock inte att det var ett dåligt koncept. Tåget hade kunnat ha en massa glada framtidstroende passagerare, en lokförare och en konduktör. Dessutom blev det väldigt dubbeltydigt. Alliansens tåg har ett gammalt lok som är rött på sidorna och blått på taket.  Det rödgröna tåget är ett modernt höghastighetståg. Det blir upp till oss själva vilket tåg som är vilket. Vi ser det vi vill se helt enkelt.  Det är på skyltarna vid vägbanorna som en ser att höghastighetståget är på väg mot en rödgrön framtid.  En måste förstå symboliken här. Det är mycket möjligt att vi undermedvetet identifierar det gamla loket med de rödgröna och tvärtom.  Då är det alliansens tåg som är påväg mot en ljus framtid medan de rödgröna tåget åker in i en mörk tunnel. Alliansens tåg borde varit blått och orange istället. 

Även miljöpartiet hade en valvideo.  Jag tyckte den var lite väl glad, men den följer de råd som finns inom kommunikationsbranchen. Den hade massor med människor som gjorde bra saker för miljön. .

Jag ville se en lite mer bombastisk video. Kanske med naturkatastrofer eller dyl. Tanken var då att klimatfrågan borde kännas akut.  Det är oklart om jag hade rätt där, men en bombastisk "hollywoodreklamfilm" hade kanske funkat bättre än "för" stora ord i TV.  Om vi haft en sådan video skulle den dock ha behövt integreras med en lösning som i videon ovan, så att folk ser en massa människor som sedan bygger lösningen på problemet.  

Alliansens tåg vann det valet ganska överlägset. Det var främst budgeten, men även en rad privata opinionsmätningar som pekade på att alliansen skulle vinna och såklart  kommunikationshantverket i valrörelsen. Alliansen och framförallt moderaterna gjorde det helt enkelt bättre. Kampanjen "Kärlek på jobbet" var briljant. Massor av människor att identifiera sig och en kunde tänka att även om de fick låg lön så var det ju bättre än ingenting. De kunde ju möta kärleken på jobbet.  Jag tänkte såklart inte så, men filmen kommunicerar det på ett bra sätt.  

Den videon finns här och följer också de råd som kommunikationsbranchen har. 

2010 var jag sammankallande för Grön Ungdoms förbundsstyrelse, samt förbundsstyrelsens arbetsutskott och därmed också politisk strateg samtidigt som jag studerade till en masterexamen i statsvetenskap vid Lunds Universitet.  Det var dock på ett övergripande plan. Vi utvecklade och antog strategier för politik, organisation samt valplaner. Det handlade mycket om begrepp och att positionerna sig i debatten. Resten delegerades, men fick såklart godkännas av oss sen. Däremot arbetade vi fram politiska texter till kampanjmaterialet i en särskild grupp där medlemmar i förbundsstyrelsens och andra som valts ut som hade viktiga positioner fanns med.   När jag frågade folk utanför Mp och lätt dem bedöma t.ex GU:s nya hemsida blev svaret "ni är så himla rätt i tiden". Ett tecken på att vi positionerat oss rätt rent strategiskt.  Det kommer man såklart långt på men inte hela vägen. Bildspråket blev dock ganska bra ändå. Speciellt i det förstagångsväljarutskick som togs fram. Dock inte perfekt.

Att arbeta med bilder och videos var mer något jag fick titta på lite mer när jag arbetade en kort period som kommunikationschef åt en ungdomsorganisation. Det var dock inget jag producerade själv. När jag var valsamordnare och GU-Ombudsperson 2008-2009 så blev det mycket learing by doing. Ett gammalt hemgjort webbpubliceringssystem att hantera och profilmaterial gjorda utifrån färdiga mallar. Jag gick igång på European Green Partys kampanj om en "Green New Deal".  Jag gillade det politiska konceptet och kampanjen var snygg, med färdiga mallar för kampanjmaterial.  

Socialdemokraterna verkar också ha problem med sitt bildspråk. Den här bilden har blivit anklagad för främlingsfientlighet och en kan ju undra vad S vill att vi ska se.

Jag kan berätta vad jag ser i bilden. Jag ser en mörk värld jag inte vill leva i men vad jag framförallt ser, och som de flesta andra nog också ser är två personer som jobbar åt det offentliga som vänder ryggen åt den som tittar. Bilden kommunicerar alltså en kall värld där samhället vänder ryggen åt oss. Är det verkligen detta Socialdemokraterna vill att vi ska associera med dem. Om S nu vill kommunicera att de har kontroll över Sveriges gräns borde personerna på bilden stå vända mot den som tittar. Kanske medan de glatt pratar med någon som visar sitt pass.  Om kampanjen ska få oss att känna oss trygga men inte kommunicera främlingsfientlighet så hade de kunnat ha en bild på en massa glada poliser som pratar med folk på en gata kantad av träd i förorten samtidigt som solen skiner. Det hade gett en bild av en ljus trygg förort. Är det inte det S vill skapa?

Bilden de lanserat nu påminner om kampanjen som 6F hade mot alliansen 2010. Den hade bilder på uteliggare å dyl. 

Ett exempel från den kampanjen finns här:

De här bilderna hade kunnat vara en del i samma kampanj. En kampanj om ett samhälle som vänder ryggen mot sina egna medborgare men har kontroll över gränsen. Hur många vill rösta på att sätta sig på ett tåg mot det samhället?