Public Enemy, debaser medis 1 juli (något försenad recension)
Public Enemy på Debaser 1:a juli. Hur skriver någon egentligen en recension av den konserten. Det kändes som en blandning av lyckorus, ångvältsöverkörning, gemenskap och vad maskinerna i Matrix måste känna vid en EMP-chockvåg från en människosvävare. Det mesta idag känns litet men andra band kan kanske vinna på sympatier.
För mig är Public Enemy lite pree-teen nostalgia. Det fanns lite skivor som cirkulerade i Arlöv och det är ett band du SKA se om spelar nära dig. Well Chuck D, Flavor Flav, DJ Lord och S1Ws var där. Dansarna stod mest still och såg hårda ut i militärkläder, men ibland gjorde de hårda handgester. De äntrar scenen till ljudet av gevär som avsäkras. De har en ny skiva som heter "Man plans, God Laughs" i bagaget, men körde också gamla hits, som "fight the power" och "don't believe the hype". Deras låtar och budskap är ju väldigt fredliga till skillnad från deras scendekor om en säger så.
Chuck D kunde leva endast på sin djupa röst av typen "I am in charge". Han bara har den där kraften utan att ens försöka. Flavour Flav hade sin plastklocka runt halsen (en vit). Kraften i spelningen är det jag minns mest samt mellansnacket. Först "the rules of hiphop" där rule 1 är "one love" rule 2 hörde jag inte (men någon annan som var där får gärna upplysa mig) och rule 3 är "don't throw shit on stage". De får alla att skrika det i kör. Flavour Flav är ute och springer runt i hela salen (och jag tog på honom).
Sedan ska de hylla sin DJ och skriker nu ska han visa varför han heter DJ LORD. DJ Lord börjar köra supergrymma rockmixar av "Seven Nation Army" och "Smells like teen spirit". Sedan säger Flavor Flav att han ska kämpa för en sak resten av sitt liv. Han är 57 och säger att det är det nya 25. "for the rest of my life I will fight to keep my DJ hot alive" (DJ lord är då mycket yngre än Flavor Flav, kanske 30 så han får hålla på ett tag) Sedan får han hela publiken att skrika "KEEP MY DJ HOT ALIVE" kanske 10 gånger i rad. De ska alltså hålla sin dj het samtidigt som de inte får dö på kuppen. Precis efter det kommer ett tal om att alla regeringar är korrupta "Fuck the government" osv...Framförallt gör de för lite för hiphopen. "what has the government ever done for hiphop, I am a citizen of the planet earth"
Låtarna är bra men det är hela upplevelsen med scennärvaron. Alla skriker "fuck the game if it don't say nothing, fuck the game if it don't mean shit". På slutet vill någon att Flavor flav ska "sitta ner" han håller ett långt tal av typen "say what, what I have done to you, you get what you give motherf*****" Efter det måste alla hålla handen uppe i Black Power hållning och skrika "fuck racism & fuck separatism". De avslutar med att alla ska göra fredstecknet och skrika peace. Efteråt går jag till toaletten och kissar, någon tittar på mig. Jag säger "shit vilken konsert". Han svarar "Ja, vad var det egentligen som hände". Jag tar ett glas vatten i baren, där är 30 pers av de kanske 500 som var där kvar, sedan går jag hem.
Fler recensioner: Kingsizemagazine, livenews
Bilder: Rockfoto
För mig är Public Enemy lite pree-teen nostalgia. Det fanns lite skivor som cirkulerade i Arlöv och det är ett band du SKA se om spelar nära dig. Well Chuck D, Flavor Flav, DJ Lord och S1Ws var där. Dansarna stod mest still och såg hårda ut i militärkläder, men ibland gjorde de hårda handgester. De äntrar scenen till ljudet av gevär som avsäkras. De har en ny skiva som heter "Man plans, God Laughs" i bagaget, men körde också gamla hits, som "fight the power" och "don't believe the hype". Deras låtar och budskap är ju väldigt fredliga till skillnad från deras scendekor om en säger så.
Chuck D kunde leva endast på sin djupa röst av typen "I am in charge". Han bara har den där kraften utan att ens försöka. Flavour Flav hade sin plastklocka runt halsen (en vit). Kraften i spelningen är det jag minns mest samt mellansnacket. Först "the rules of hiphop" där rule 1 är "one love" rule 2 hörde jag inte (men någon annan som var där får gärna upplysa mig) och rule 3 är "don't throw shit on stage". De får alla att skrika det i kör. Flavour Flav är ute och springer runt i hela salen (och jag tog på honom).
Sedan ska de hylla sin DJ och skriker nu ska han visa varför han heter DJ LORD. DJ Lord börjar köra supergrymma rockmixar av "Seven Nation Army" och "Smells like teen spirit". Sedan säger Flavor Flav att han ska kämpa för en sak resten av sitt liv. Han är 57 och säger att det är det nya 25. "for the rest of my life I will fight to keep my DJ hot alive" (DJ lord är då mycket yngre än Flavor Flav, kanske 30 så han får hålla på ett tag) Sedan får han hela publiken att skrika "KEEP MY DJ HOT ALIVE" kanske 10 gånger i rad. De ska alltså hålla sin dj het samtidigt som de inte får dö på kuppen. Precis efter det kommer ett tal om att alla regeringar är korrupta "Fuck the government" osv...Framförallt gör de för lite för hiphopen. "what has the government ever done for hiphop, I am a citizen of the planet earth"
Låtarna är bra men det är hela upplevelsen med scennärvaron. Alla skriker "fuck the game if it don't say nothing, fuck the game if it don't mean shit". På slutet vill någon att Flavor flav ska "sitta ner" han håller ett långt tal av typen "say what, what I have done to you, you get what you give motherf*****" Efter det måste alla hålla handen uppe i Black Power hållning och skrika "fuck racism & fuck separatism". De avslutar med att alla ska göra fredstecknet och skrika peace. Efteråt går jag till toaletten och kissar, någon tittar på mig. Jag säger "shit vilken konsert". Han svarar "Ja, vad var det egentligen som hände". Jag tar ett glas vatten i baren, där är 30 pers av de kanske 500 som var där kvar, sedan går jag hem.
Fler recensioner: Kingsizemagazine, livenews
Bilder: Rockfoto
Kommentarer