Mer lärdomar från USAs presidentval samt analys av de geopolitiska konsekvenserna för Europa
Trumps försvarspolitik blir spännande. Han verkar ju iaf inte vara neokonservativ. Det innebär också att Sveriges och NATO inte lär hända, men det kan också vara så att politikens realiteter driver fram en viss linje. Samtidigt är EU svagt. Detta gör att den som har skarpast analys av Europa är Vladimir Putin, men han saknar den ekonomiska förmågan att lyfta sitt land. Istället rullar det på krigsekonomi. Jag tror dock att Putin också underskattat den mer liberala och solidariska basen som finns under det europeiska ramverket. Han spelar cyniskt på högerpopulism, men det finns mer därunder som kan få det hela att hålla ihop. Det bygger dock på att de europeiska institutionerna får en mer folklig förankring. Där tror jag att greken Varoufakis har många bra idéer, men det är också det Grekland där Varoufakis verkat som får stå som exempel på varför EU vacklar. Det som hänt går att skylla på både den gamla grekiska eliten och ett EU som har strukturproblem. Samtidigt hade riktiga stimulanser kunnat lösa krisen bättre än de åtgärder som gjordes. Här har Putin sett hur EU inte står upp för små stater i sin periferi. Han hoppas på en storallians med Turkiet och Trumps USA.
Teoretikerna lär ha pennan redo för att dra lärdomar av både storpolitik och kampanjmetoder. När det gäller valtaktik ska alla suga upp både vad Trump gjorde rätt och vad Clinton gjorde fel. Sanders kampanj var från början tänkt att påverka Clinton så om den körs igen kan den säkert vinna, han var mest "i tiden" men han gjorde en hel del saker rätt också samtidigt som han fick något av en popmaskin på sin sida. Visst Clinton fuskade (en anledning till att så många hatar henne) i en del stater som sedan tilldelades Sanders när han inte hade medvind längre, men han kunde också vunnit direkt i t.ex Iowa om han ansträngt sig lite mer. Det de gjorde rätt och fel ska dock aldrig tolkas bokstavligt. En politiker som "har touch" känner av vilka behov som finns bakom en rörelse. Frustration mot den politiska eliten kan snappas upp av både höger och vänster, men det måste göras utan skygglappar. Det finns en teori som säger att politik går ut på att hitta problem som passar dina lösningar men de måste också anpassas till de behov som läses in eller eller som svärdmästaren från Bravos skulle säga "watching is not seeing". Detta klarade Reinfeldt av 2006, men en rödgrön allians hade kunnat snappa upp samma behov och kanalisera det till något helt annat.
Det sämsta en politiker här kan göra är att hålla med om en massa saker de egentligen avskyr. Då är de inte "in touch". Snarare offrar de sina ideal för vad de tror kommer att gynna deras karriärer. De som har koll läser av behoven och ser om det kan finnas ett annat sätt att kanalisera samma behov. Clintons problem var inte att hon var proffsig och kunnig. Det ska hon vara, även tekniskt, men det är välviljan som har saknats. Hon kan inte slå Donald Trump om 4 år, det vet alla så troligtvis får hon lägga presidentplanerna på hyllan för gott. USA behöver en kvinna som president, men det ska inte vara en ursäkt för att Clinton att sabba valrörelsen 2020. Fulspelet (eller kanske snarare avslöjandet av fulspel och skicklig spel enligt de regler som finns) ska riktas mot republikanerna men bara så mycket att det inte slår tillbaks oavsett hur fult de kör. Det var Obamas sätt att lira och det var framgångsrikt. En slags elegant politisk jujutsu som kombineras med att han precis som Sanders var "i tiden". Hans största misstag där är nästan att han är för snäll, nu måste han få in sina domare i högsta domstolen, för Republikanerna har ingen moraliskt rätt till att vara de enda som använder alla verktyg de har. När Clinton skjuter sina egna vinner högern varje gång, för även när Sanders talar väl om henne skriker de "Bernie or Bust". Den elden hade hon behövt mot republikanerna. Låt oss lära av allas misstag inför framtiden, för vi har inte råd med mer sådant här.
Teoretikerna lär ha pennan redo för att dra lärdomar av både storpolitik och kampanjmetoder. När det gäller valtaktik ska alla suga upp både vad Trump gjorde rätt och vad Clinton gjorde fel. Sanders kampanj var från början tänkt att påverka Clinton så om den körs igen kan den säkert vinna, han var mest "i tiden" men han gjorde en hel del saker rätt också samtidigt som han fick något av en popmaskin på sin sida. Visst Clinton fuskade (en anledning till att så många hatar henne) i en del stater som sedan tilldelades Sanders när han inte hade medvind längre, men han kunde också vunnit direkt i t.ex Iowa om han ansträngt sig lite mer. Det de gjorde rätt och fel ska dock aldrig tolkas bokstavligt. En politiker som "har touch" känner av vilka behov som finns bakom en rörelse. Frustration mot den politiska eliten kan snappas upp av både höger och vänster, men det måste göras utan skygglappar. Det finns en teori som säger att politik går ut på att hitta problem som passar dina lösningar men de måste också anpassas till de behov som läses in eller eller som svärdmästaren från Bravos skulle säga "watching is not seeing". Detta klarade Reinfeldt av 2006, men en rödgrön allians hade kunnat snappa upp samma behov och kanalisera det till något helt annat.
Det sämsta en politiker här kan göra är att hålla med om en massa saker de egentligen avskyr. Då är de inte "in touch". Snarare offrar de sina ideal för vad de tror kommer att gynna deras karriärer. De som har koll läser av behoven och ser om det kan finnas ett annat sätt att kanalisera samma behov. Clintons problem var inte att hon var proffsig och kunnig. Det ska hon vara, även tekniskt, men det är välviljan som har saknats. Hon kan inte slå Donald Trump om 4 år, det vet alla så troligtvis får hon lägga presidentplanerna på hyllan för gott. USA behöver en kvinna som president, men det ska inte vara en ursäkt för att Clinton att sabba valrörelsen 2020. Fulspelet (eller kanske snarare avslöjandet av fulspel och skicklig spel enligt de regler som finns) ska riktas mot republikanerna men bara så mycket att det inte slår tillbaks oavsett hur fult de kör. Det var Obamas sätt att lira och det var framgångsrikt. En slags elegant politisk jujutsu som kombineras med att han precis som Sanders var "i tiden". Hans största misstag där är nästan att han är för snäll, nu måste han få in sina domare i högsta domstolen, för Republikanerna har ingen moraliskt rätt till att vara de enda som använder alla verktyg de har. När Clinton skjuter sina egna vinner högern varje gång, för även när Sanders talar väl om henne skriker de "Bernie or Bust". Den elden hade hon behövt mot republikanerna. Låt oss lära av allas misstag inför framtiden, för vi har inte råd med mer sådant här.
Kommentarer